Stommens utformning kan ha ett avgörande inflytande på hur brandförloppet utvecklas och därmed hur omfattande brandskadan blir.
Hallbyggnader består ofta av en pelare-balkstomme där stabiliteten tas upp av i grunden inspända pelare. Detta innebär att stabiliteten blir väl fördelad, vilket är gynnsamt ur olyckspåverkan och då speciellt brand (se figur 10.5).
I vissa industribyggnader, exempelvis högstaplingslager, stabiliseras byggnaden genom skivverkan i tak och fackverk i väggarna. Samma brandkrav som för pelare och balkar kan då komma att ställas på såväl takkonstruktionen som fackverken. Försäkringsvillkoren är ofta styrande för utformningen av hallbyggnader med avseende på brand.
Kontorshus, varuhus och vårdbyggnader i flera våningar utformas med horisontella bjälklagsskivor som stabiliseras av väggskivor och/eller schakttorn. Den vertikalbärande stommen kan utgöras av antingen pelare och balkar, väggelement eller en kombination av dessa (se figur 10.3).
Flerbostadshus utformas vanligtvis med bärande lägenhetsavskiljande väggar som ger en, ur bl a brandsynpunkt, gynnsamt fördelad stabilitet. Om geometrin tillåter kan fasadväggarna utföras bärande i stället för de lägenhetsavskiljande väggarna. Stommen blir då lättare att anpassa till eventuella framtida ombyggnader (se figur 10.4).
