Betongutförande

Gjutning av bjälklag kan med fördel göras med SKB, självkompakterande betong. SKB är en betong som har sådan stabilitet och flytegenskaper att den flyter ut i formen och packar sig endast med hjälp av sin egen tyngd. Någon vibrering behövs alltså inte. Detta är fullt möjligt att göra med hjälp av modern betongteknologi.

 

-Med hjälp av SKB blir produktionen effektivare och snabbare och kräver färre personer som gjuter. Med den ökade produktionshastigheten kan större etapper klaras på en dag.  Eftersom SKB inte kräver någon vibrering försvinner ett tungt och bullrigt arbetsmoment vilket gör att arbetsmiljön för betongarbetarna blir betydligt bättre och även säkrare.

För att placera den självkompakterande betongen i formen används vanligen en betongpump. Branschen jobbar mycket aktivt med säkerhetsfrågor särskilt gällande pumpning och hantering av betong på byggplatsen. Informationsmaterial finns här.

När betongen placerats i formen görs avjämning med sloda. Med hjälp av SKB och sloda är det fullt möjligt att producera bjälklag med sådan jämnhet att det fungerar utmärkt som underlag för senare parkettläggning. Momentet med flytspacklingen kan uteslutas vilket gör att man kan spara både tid och kostnader. Även miljömässigt är det en fördel eftersom material kan sparas in.

För att betongens kvalitet ska bli den avsedda är det viktigt att ha kontroll över några saker:

• Uttorkning/Härdning. Höga betongkvaliteter förbrukar mycket av blandningsvattnet då betongen härdar (brinner). Detta är en fördel, eftersom man vill få bort byggfukt i bjälklaget. Samtidigt behöver den nygjutna betongen fukt, dels för att hårdna men också för att ytan ska bli jämn och sprickfri. Betongen i sig innehåller vatten så för det mesta räcker det med att skydda betongen från uttorkning med hjälp av plastfolie eller membranhärdare. Vid höga krav på sprickfrihet kan vattenbegjutning behövas. Rådgör med betongleverantören! De har även beräkningsprogram, så att rätt betong väljs beroende på krav på uttorkningstid.

• Formrivning. För att kunna riva formen måste betongen ha uppnått tillräcklig hållfasthet för att klara belastningen. Hållfasthetsutvecklingen kan beräknas med hjälp av datorprogram men temperaturen i betongen på plats måste alltid följas upp av säkerhetsskäl. Betongleverantören kan ge support här.

• Frysning. Vid gjutning i kall väderlek går hållfasthetstillväxten långsammare och betongen måste skyddas från att frysa. En hög betongkvalitet och varmbetong (uppvärmd betong från fabriken) är oftast tillräckliga åtgärder. Vid sträng kyla kan täckning (typ liggunderlagsmattor) av ytan krävas och ev. uppvärmning under bjälklaget.
Det finns bra hjälpmedel, t ex beräkningsprogrammet Produktionsplanering Betong, för att simulera just din gjutning så att lämpliga åtgärder vidtas. Läs mer i Cementas broschyr ” Betonggjutning i kall väderlek” och framför allt: Konsultera din betongleverantör!

 

Man kan konstatera att det med hjälp av kvalitetsstyrning, modern teknik och tillgängliga hjälpmedel är varken komplicerat eller tidskrävande att skapa rutiner som säkerställer att betongens kvalitet blir bra och uppfyller ställda krav.

Mer information om betongutförande finns bl a i Betonghandboken Utförande (Svensk Byggtjänst) och i rapporter från Svenska Betongföreningen  och SBUF .

För utförande av platsbyggd betong i Sverige gäller en standard, SS-EN 13670 med tillhörande tillämpningsstandard  SS 137006.