Cirkulära flöden underlättas vid användning av naturliga material, som är fria från miljö- och hälsofarliga ämnen. Betong har lång livslängd och uppfyller goda villkor för att återföras i ett nytt kretslopp när det nått slutet av sin livscykel i ett byggnadsverk. Betong kan redan idag återanvändas eller materialåtervinnas till 100 procent.
För att begränsa uttaget av jungfruligt bergmaterial återvinns redan idag stora volymer av krossad betong, som fyllnadsmaterial, bärlager och liknande i infrastrukturprojekt. Krossad betong kan även återvinnas vid tillverkning av ny betong och ersätter då ballast. Betongen kan komma från rivningsmassor, från överbliven färsk eller härdad restbetong på fabriker eller i form av returbetong från byggarbetsplatser. Att krossad betong återvinns i ny betong sker redan idag och upp till 5 procent av ballasten kan på ett resurseffektivt sätt ersättas enligt dagens regelverk, utan krav på utökad provning och testning.
Att minimera spill är viktigt och restbetong kommer ofta även till användning för tillverkning av enklare produkter som block och plintar. Användning av spill på detta sätt är resurseffektivt, då produktionen ofta sker i nära anslutning till platsen där spillet uppstår.
Genom användning av alternativa bindemedel, som slagg och flygaska, som är restmaterial från andra industriella processer, är betongen också en del i ett cirkulärt flöde där avfall från en industri blir en resurs vid betongtillverkning.
Återbruk av betongprodukter, som prefabricerade element och marksten är också möjligt och görs i viss omfattning idag. Det finns exempelvis demonteringsbara parkeringshus som är designade för att kunna flyttas för att möta behov på en annan plats.
Resurseffektivt materialutnyttjande handlar inte bara om att begränsa uttaget av naturresurser, utan även om att värdera material ur ett livscykelperspektiv. Betong är ett byggmaterial med hög beständighet och lång livslängd, som med minimalt underhåll behåller sin funktion under hela livscykeln. En byggnad med stomme och fasad av betong har därför ett mycket lågt underhållsbehov och står ofta i mer än 100 år. Lång livslängd är en av betongens främsta egenskaper ur ett cirkulärt perspektiv. Betong ger goda möjligheter till att förlänga en byggnads livslängd, genom ombyggnation med begränsade insatser. Det gäller att redan tidigt i design- och konstruktionsfasen ta höjd och tänka långsiktigt. Redan i miljonprogrammen, långt innan cirkulär ekonomi var ett begrepp, såg man fördelarna med långa spännvidder och tänkte flexibilitet och ombyggbarhet. Kontors- och industrifastigheter i betong har ofta goda förutsättningar att omvandlas till bostäder. På så sätt kan stommen återanvändas och avfall förebyggas. Att på detta sätt möta nya behov och ge en byggnad nytt liv bidrar till resurseffektiv materialanvändning och samtidigt reducerad klimatpåverkan.