Med betong finns stora möjligheter till återvinning!
- Restmaterial från industriella processer kan återvinnas som ballast eller tillsatsmaterial i ny betong.
- Restbetong eller riven betong kan krossas och återvinnas som ballast i ny betong eller som fyllnadsmaterial.
Användningen ökar framförallt för att man kan uppnå både miljömässiga, tekniska och ekonomiska fördelar. Teknikutvecklingen möjliggör också att materialen används på ett säkert sätt utan att man riskerar försämringar i kvalitet på den färdiga produkten.
Återvunnen krossad betong som fyllnadsmaterial
Krossad betong passar mycket bra som fyllnadsmaterial. I en vägkonstruktion (även gång- och cykelvägar) kan krossad betong användas som material till obundna överbyggnadslager, underbyggnad och andra fyllningsmassor, t.ex. bullervallar. Man kan skilja på två olika typer av krossad betong,
- Restbetong eller Spillbetong: Överbliven betong som fått hårdna och sedan krossas för användning som ballast i ny betong eller som fyllnadsmaterial. Restbetong innehåller normalt inga andra ämnen än de som kommer från cement och ballast och kan normalt betraktas som ren från miljöbelastande ämnen.
- Rivningsbetong: Kasserad betong som krossats och som sedan kan användas som ballast i ny betong eller som fyllnadsmaterial. Vid krossningen friläggs armeringen som återgår till smältverket för att så småningom bli ny armering. Rivningsbetongen kan, förutom de ämnen som finns i själva betongen också innehålla rester av annat rivningsavfall (brandskydd, värmeisolering, skumplast, elinstallationer, fogmassor, rör etc) vilket måste beaktas med hänsyn till var materialet ska användas och eventuell risk för lakning av farliga ämnen.
Krossad betong som ballast
Enligt svensk standard SS 137003, Betong – Användning av EN 206 i Sverige, är det möjligt att använda återvunnen krossad betong som betongballast under vissa förutsättningar. Användningen är begränsad med hänsyn till ballastens kvalitet och avsedd användning (exponeringsklass). Råd för återvinning av betong ges i SBUF rapporten ”Återvunnen, transportminimerad betong tillverkad och brukad på plats".
I en LCA baserad studie från Schweiz har man jämfört miljöpåverkan av betong med jungfrulig respektive krossad betong som ballast. I de betongkvaliteter som testades konstaterades att det var en fördel, både när det gäller energiförbrukning och emissioner, att använda återvunnen ballast främst i betong av lite lägre kvalitet eftersom det där inte krävdes någon ökning av cementhalten för bibehållen funktion. Generellt konstaterades också att man får en positiv effekt av att överhuvudtaget återvinna överbliven betong endera som ballast eller som fyllnadsmaterial, jämfört med att lägga den på deponi.
Restmaterial i betong
Utvecklingen går mot allt större inblandning av restmaterial i cement och betong. De restmaterial som idag är vanligast är olika typer av mineraliska tillsatsmaterial såsom slagg, silikastoft och flygaska. Vid tillverkning av så kallad självkompakterande betong används mer finmaterial än i traditionell betong, ofta flera hundra kg per kubikmeter. Vanligtvis används kalkstensfiller men också restmaterial, t ex mald slagg eller flygaska. Glasfiller är ett annat industriellt framställt, högrent restmaterial med väldefinerad finhet och partikelfördelningskurva som kan användas till betongtillverkning. Flera av restmaterialen har sk puzzolana egenskaper vilket innebär att de reagerar kemiskt med cementpastan och kan därmed också bidra till betongens långtidshållfasthet och täthet. De gör att vissa material också är lämpliga att blanda in i cementen vilket också blir allt vanligare. Idag är t.ex. cement med kalkstensfiller etablerat på den svenska marknaden men det pågår samtidigt utprovning av nya cementsorter som kommer att ha en inblandning av antingen flygaska eller slagg.
Restmaterial kan ha en negativ effekt på vissa av betongens egenskaper, bla kan hållfasthetstillväxten bli långsammare, speciellt vid lägre temperaturer (< 10°C). Den långsammare hållfasthetstillväxten kan öka risken för plastiska krympsprickor. Därför ställer betongstandarder begränsningar på hur mycket restmaterial som får ingå i betong i olika exponeringsklasser. Långsammare hållfasthetstillväxt och lägre värmeutveckling kan också vara en fördel i vissa konstruktioner som tex anläggningskonstruktioner och sekantpålar.