Hållbart byggande med betong
Att jordens resuserer är begränsade och att miljöbelstningen måste minska är idag ett faktum. Likaså att byggandet och brukandet av befintliga byggnader är en av de största miljöbelastningarna i samhället. Men frågan är mycket komplex och det finns inga enkla åtgärder. Det finns heller inget material som är "bäst" ur miljösynpunkt. Det handlar istället om att optimera användningen av olika material - rätt material på rätt ställe. Att ta till vara och återvinna uttjänta byggnader är också viktigt.
Som hjälpmedel för att styra mot ett mer hållbart byggande blir det allt vanligare med miljöcertifiering av byggnader. De system som framförallt är aktuella i Sverige är Miljöbyggnad, BREEAM, LEED och Green Building. I dessa system görs bedömningar av byggnader eller stadsdelar utifrån uppställda krav inom olika miljöområden som i sin tur är indelade i olika aspekter och indikatorer.
I ett projekt inom Betongföreningen hålbarhetskommitté i samarbete med Peab´s miljöstab har vägledningar taits fram som beskiver hur betong kan påverka bedömningarna i olika miljöcertifieringssystem. I vägledningarna beskrivs de miljöaspekter och underordnade kriterier där betong kan påverka, antigen direkt via materialegenskaperna eller indirekt genom att betong förser byggnaden med prestanda som är av betydelse för bedömningen.
Kort om betong ur ett miljöperspektiv:
- Betong kan återvinnas till 100%. Betong är ett material som kommer av berg och sten och som slutligen återgår till berg och sten oftast i form av fyllnadsmaterial. Jordens kalkstensreserver är globalt sett i praktiken outtömliga och gråberg finns det mycket av.
- Betong möjliggör byggnader med lågt energibehov. Anledningen är att betong är ett tungt material med hög kapacitet att lagra överskottsvärme som sedan kan användas vid underskott. Samtidigt får man ett stabilt och behagligt inomhusklimat.
- Betong har mycket lång livslängd, minst 100 år, samtidigt som det kräver ett minimum av underhåll. Det som begränsar en betongstommes livslängd är egentligen inte materialets livslängd utan snarare byggnadens utformning utifrån brukarens behov. Och även där har betongen goda egenskaper eftersom den möjliggör byggnader med stora spännvidder.
- Betong i en husstomme kan betraktas som ett naturmaterial och innehåller inte utfasningsämnen eller andra ämnen klassade som farliga för hälsa eller miljö.
- Cementtillverkning ger upphov till koldioxidutsläpp varav en stor del kommer från kalcineringsprocessen och som svårligen kan undvikas. Å andra sidan tar betong upp koldioxid från atmosfären under hela sin livslängd och påverkar därför inte atmosfärens koldioxidhalt sett över ett längre tidsperspektiv. Men utsläppen av koldioxid måste minskas snabbare än så och ett intensivt utvecklingsarbete pågår för att minska betongens koldioxidpåverkan. T ex ersätts en viss del av cementen med olika restmaterial från annan industri, fossila bränslen ersätts med andra alternativ osv.
