Betongstandarden SS 137003 har fått ett tillägg, T1:2024, som öppnar upp ytterligare för klimatförbättrad betong samt refererar till nya kravdokument för kompetens och utbildning. Den tekniska kommittén SIS/TK 190 Betong arbetar redan med ett nytt tillägg och flaggar för flera nyheter de närmaste åren.
T1:2024 innehåller två nyheter för betongstandarden SS 137003. För det första en anpassning till den europeiska cementstandarden SS-EN 197-5:2021, vilket möjliggör andra proportioner av alternativa bindemedel för att minska koldioxidavtrycket vid betongtillverkning.
– Att sänka koldioxidavtrycket är branschens stora utmaning. Här måste vi jobba på alla fronter, både genom koldioxidinfångning (CCS) och ökad användning av alternativa bindemedel, säger Markus Peterson, standardiseringsexpert på Svensk Betong och ordförande i SIS/TK 190 Betong.
För det andra, när det gäller kompetenskrav, har kommittén tagit fram regler för krav på utbildningsgivare samt detaljerade kompetenskrav i den nya tekniska specifikationen SIS/TS 42 som är baserad på de redan etablerade kraven i Betongrapport 8 från Svenska Betongföreningen. De har också utarbetat regler för certifiering av utbildningsgivare i SIS/TS 43.
– Vi inleder med fabriksbetongtillverkning och fortsätter nu med motsvarande upplägg för utförande av betongkonstruktioner på byggarbetsplats samt tillverkning av förtillverkade betongprodukter, fortsätter Markus Peterson.
Ny materialstandard under arbete
Samtidigt pågår arbete med en helt ny svensk standard, SS 137004, för tillsatsmaterial som idag inte omfattas av EN 206. Det blir en ny materialstandard för naturliga puzzolaner (vulkanaskor) och aktiverade naturliga puzzolaner (kalcinerade leror). Inspirationen kommer från Storbritannien och Norge som redan har publicerat en liknande standard.
– Förslaget har varit ute på remiss och kan publiceras efter sommaren. Standarden specificerar materialkrav och hur dessa egenskaper ska provas. För att kunna tillämpa den nya standarden krävs ett nytt tillägg till SS 137003, vilket beräknas vara klart inom ett år. Arbete pågår även för att på sikt komplettera standarden med andra material som har puzzolana egenskaper, till exempel restmaterial från gruvindustrin, berättar Markus Peterson.
Högt utvecklingstempo
Det nationella standardiseringsarbetet inom betongbranschen går på högvarv just nu. Det krävs för att följa med i den snabba utvecklingen av alternativa bindemedel, men är också ett resultat av låsningar på EU-nivå som ökar behovet av nationella lösningar. Bland pågående arbeten kan nämnas introduktion och anpassning av det europeiska beständighetskonceptet Exposure Resistance Classes (ERC) till svensk standard. Ett annat exempel är att utveckla möjligheterna att CE-märka nya material och produkter genom European Technical Assessment (ETA).
– Det gäller att ligga i framkant så att standarderna stödjer utvecklingen i branschen. Dock ska vi förstås fortsätta att ha god kontroll på vad vi tillåter och motivera våra krav med referenser till internationell forskning och erfarenheter. Här tycker jag att vi har hittat en bra balans, avslutar Markus Peterson.
Att sänka koldioxidavtrycket är branschens stora utmaning. Här måste vi jobba på alla fronter, både genom koldioxidinfångning (CCS) och ökad användning av alternativa bindemedel.
Markus Peterson, standardiseringsexpert på Svensk Betong